Fotbollsprofessorn är med i leken igen. Några månader efter den traumatiska förlusten mot danskarna på parken så reser sig Lasse från de döda och marscherar stolt mot VM i Sydafrika. Ibland kan det vara bra att vara tränare istället för spelare, speciellt i landslagssammanhang.
Jag ska inte sticka under stolen med att Lasse hellre hade tränat det svenska landslaget i ett mästerskap men nu får han chansen att visa världen vilken avancerad taktiker han är. Lyckas han blåsa liv i Nigeria och få laget att lyckas med ett klassiskt 4-4-2 så borde han formellt bli utnämnd till professor inom fotbollstaktik. Många europiska tränare har genom åre försökt göra det Lasse ska göra på fem månader.
Vi har under årens lopp sett flera afrikanska landslag charma oss med en offensiv fotboll men det har aldrig räckt till mer än en kvartsfinal då lagen rent taktiskt hållit korpnivå. Lyckas Lagerbäck få Nigeria att spela som Sverige gjorde under det gångna decenniet så är det inte omöjligt att Nigeria går långt i sommar.
Jag ska inte sitta här och såga afrikanska landslag och deras sätt att spela men vi kan nog alla komma överens om att de knappast är ledande inom den taktiska delen av sporten. Min magkänsla säger att Lasses projekt kommer misslyckas totalt. Det är en grej att införa en viss taktik men att få laget att till sig det är en helt annan sak. Jag har svårt att se Lagerbäck stå och predika kring lagspel och solidaritet för spelare som förmodligen inte kommer ta till sig det. Lagerbäck är inte direkt känd för sina sociala egenskaper utan snarare för sin otroliga förmåga att ta ut så mycket av ett givet material då laget består av spelare med en viss kulturell bakgrund.
Hur det än kommer att gå i sommar så har jag fått ytterligare ett skäl att följa mästerskapet. Jag önskar Lasse lycka till och hoppas han gör bra ifrån sig.
/Imir
