Lördagen är över

De tre matcherna jag pratade om i gårdagens inlägg är slut. Det blev inte riktigt som jag hade förutspått men matcherna var väldigt intressanta att se.

Chelsea fick det oväntat tufft mot Hull. Laget startade med en uppställning som var en kopia av förra årets och fick kämpa sig till tre poäng mot ett tappert Hull. Drogba var riktigt het och avgjorde i den 92:a minuten med ett inlägg som istället blev en lobb över målvakten. Ridå ner för Hull och tre poäng till Chelsea.

Bayern fick endast 1-1 mot Werder Bremen. Ribery kom in under de sista 30 minuterna och fick fart på laget. Matchen var helt klart sevärd men jag blev lite förvånad över att Werder Bremen spelade en match med mindre än tre mål gjorda. Werder Bremen har en intressant spelare i Mesut Özil, som har tagit över efter Diegos flytt till Juventus. En poäng till båda lagen och Bremen spelarna måste vara mest nöjda över slutresultatet.

Arsenal sopade banan mot Everton. De unga och hungriga spelarna hade lekstuga och matchen hade lika gärna kunnat sluta 1-10.  Fabregas var riktigt bra och det ska bli intressant om han drar till FC Barcelona innan nästa fredag. På fredag kvalar Arsenal mot Celtic och spelar Fabregas den matchen så blir det förmodligen inte en övergång till FC Barcelona. Spelar Fabregas så kan han inte representera Barca i året Champions League upplaga.

Imorgon spelar Liverpool mot Tottenham. Vidare så ska jag även se Djurgården mot Örebro på PPV. Det är dags för blåränderna att ta poäng på bortaplan.

/Imir

Vägen ner till superettan

De allsvenska klubbarnas största skräck måste vara en resa ner till superettan. De klubbar och fans som varit med om detta kan skriva under på den oerhörda ångest som detta för med sig. De sportsliga och ekonomiska motgångarna blir enorma och pressen på att åka upp direkt ofantligt stor. Djurgården, Malmö FF, AIK, GAIS, Kalmar FF och Norrköping vet exakt vad jag pratar om. I vissa fall blir den ettåriga sejouren i superettan en lärdom som gör en klubb starkare men sedan finns det fall, som i tex. Östers IF fall, där de blir katastrofala. Öster är en av sveriges största klubbar genom tiderna men spelar just nu i division ett södra. De är ett av de fallen där degradering från allsvenskan även lett till en degradering från superettan.

Djurgården och GAIS är lag i kris. Klubbar med fanatiska fans kämpar just nu för överlevnad. Båda lagen har underpresterat men Djurgården måste nog ta priset. De har en trupp som ska klara en mittenplacering i en normal värld men klubben är i gungning som förmodligen leder ner till superettan. Laget visar på signaler som enbart kan stavas superettan och börjar inte poängen trilla in snart så kan de även få sådana psykologiska traumor att de blir kvar i superettan likt norrköping.

En intressant höst väntar där bottenstriden kommer få mer uppmärksamhet än guldstriden. Två klassiska lag är på väg ur – igen.

/Imir

Så slutar Allsvenskan 2009

allsvenskan
Allsvenskan har nått till pausvila och det är dags att ge betyg till lagen beroende på deras prestationer hittills.

1. IFK Göteborg – Laget som periodvis imponerat mest under den första halvan enligt mig. Det som gör änglarna så beundransvärda är att det ligger i topp med spelare som är fostrade i Göteborgsregionen där dessutom dom flesta är från den egna ungdomsakademin. Blåvitt är på väg mot en ny storhetstid. Måste ge minus för förlusten av nyckelspelarna Pontus Wernblom, Mattias Bjärsmyr och långtidsskador på Adam Johansson och Robin Söder. Betyg: 4/5 Slutplacering: Silver

2. Elfsborg – Laget som vinner allsvenskan 2009. Trots skador på nyckelspelare så har laget gått framåt som en maskin. Nu börjar laget också vara skadefritt vilket gör att dom kommer vinna de flesta matcherna som är kvar att spelas. Enda potentiella problemet är om nu Emir Bajrami blir såld. Lazio, Parma och Blackburn är intresserade och värdet ligger på ungefär 30 miljoner SEK. Betyg: 4/5 Slutplacering: Guld

3. Helsingborg – Henkes lag svårtippat lag som blandar supermatcher med riktiga bottennapp. Blev av med Andreas Landgren men det är inget större avbräck kortsiktigt då Lantz och Chansa är ordinarie på mitten. Igår gick laget dessutom vidare till 3:e omgången i UEFA cupen vilket kommer slita på spelarna under hösten. Betyg: 4/5 Slutplacering: 4:a

4. Kalmar FF – Rasmus Elm försvinner inom några dagar. Everton verkar vara hans nya klubb och övergången väntas ligga på över 70 miljoner SEK. Blir Rasmus kvar hösten ut så finns möjlighet till guldstrid men utan honom blir det tapp. Betyg: 4/5 Slutplacering: 5:a

5. AIK – Verkar funka som en enhet och är den enda stockholmsklubb som spelat en effektiv fotboll. Mutumba har varit sevärd och nyfärvet Dulee Johnson är en injektion. Betyg: 4/5 Slutplacering: 3:a

6. Örebro – Den fina fotbollen från ifjol har blivit effektiva och Örebro har etablerat sig i Allsvenskan. Blir svårt att klättra i tabellen men laget känns väldigt stabilt. Betyg: 4/5 Slutplacering: 6:a

7. Häcken – En stor överraskning. Göteborg är på gång igen som fotbollsstad och hisingslaget har spelat som ett stabilt allsvenskt lag hittills. Stort plus till mathias ranegie som varit väldigt målfarlig. Betyg: 5/5 Slutplacering: 12:a

8. Gefle – Likt Kalmar FF i början av 2000-talet har laget hängt kvar trots att dom varit nedelagstippade varje säsong. En lagmaskin, som trots försäljningar av spelare lyckas hitta ersättare. Betyg: 5/5 Slutplacering: 9:a

9. Trelleborg – Tom Prahls gäng är en lagmaskin. Rasmus Bengtsson har styrt backlinjen som en Beckenbauer och målvakten Norling har varit väldigt bra. Rasmus verkar vara på väg till PSV och givetvis kommer detta att märkas i tabellen i oktober. Betyg 5/5 Slutplacering: 11:a

10. Halmstad – En besvikelse hittills. Kapacitet för en topp 5 placering finns men laget har inte riktigt kommit igång. Tror på en stark höst som placerar dom lite högre upp i tabellen än i dagslaget. Betyg: 2/5 Slutplacering: 8:a

11. Malmö FF- En klubb i gungning. Skapar chanser för att kunna göra 2-3 mål per match men effektiviteten är nästan obefintlig. Tappar Labinot Harbuzi vilket är ett minus men truppen har tillräcklig potential för att slåss om guldet. Betyg: 1/5 Slutplacering: 7:a

12. BP – Har spelat över sin kapacitet hittills. Kommer rasa då nykomlingar oftast startar starkt men avslutar sämre. Betyg: 5/5 Slutplacering: Åker ur

13. Hammarby – När laget tappade Charlie Davies så tappade man det mesta i offensiv väg. Resten av allsvenskan blir en kamp för överlevnad. Bajen grejar det. Betyg: 2/5 Slutplacering: 10:a

14. Djurgården – En katastrof hittills. Truppen är stark nog för en mittenplacering men kaoset under dom 15 första omgångarna kommer inte försvinna ur minnet på spelarna. Laget har dock kapacitet vilket visades mot Helsingborg och Elfsborg. Kontraktet grejas men inte mer. Betyg: 1/5 Slutplacering: 13:e

15. GAIS – Ett bra lag som haft mycket otur. Wanderson är en stjärna och behåller dom honom så kan en kvalplats nås. Det blir en strid om att undvika kvalplats tillsammans med Djurgården under hösten. Betyg: 2/5 Slutplacering: Kvalar

16. Örgryte – Hopplöst sist. Vinsten mot Hammarby var en engångsföreteelse. Superettan nästa år. Betyg: 2/5 Slutplacering: Åker ur

/Imir

Varför är Djurgården i kris?

DIF

Jag beundrade Djurgården i början av 2000-talet då man gick upp i allsvenskan tillsammans med Malmö FF och etablerade sig i toppen direkt. Många hävdar att skillnaden mellan dagens DIF och gårdagens är bristen av en vision, men jag är av en helt annan uppfattning. Jag har följt DIF väldigt noggrants ända sedan laget åkte ur Allsvenskan 1999.

Djurgården gick upp i Allsvenskan i oktober år 2000. Återkomsten inleddes på ett uttalat 3-4-3 system som skulle revolutionera allsvenskan och sätta djurgården på kartan. Sju omgångar in i allsvenskan och en bottenplacering ändrades den uttalade supertaktiken till ett 4-3-3 som ledde laget upp till en slutgiltig 2:a plats i allsvenskan. Revolutionen var ett faktum och året efter värvades Kim Källström från Häcken och guldmedaljerna började trilla in. Att ändra en uttalad spikad taktik efter sju omgångar är exakt samma sak som skedde i årets allsvenska. Efter en usel start med 4-3-3 som taktik skedde en övergång till ett 4-4-2 system, som hittills funkat bättre. Jag tillhör den skaran av fotbollskunniga, som anser att 4-3-3 hit eller 4-2-3-1 dit är en lek med siffror. Att bli ett bra fotbollslag måste du ha bra fotbollsspelare sedan har taktiken mindre betydelse. Det som gjorde laget bra under guldåren var kortpassningspelet, som inte har något med spelsystemet att göra utan att laget har spelare som har detta spel som styrka. Källström, Rehn, Andreas Johansson, Barsom, Babis och Pehrsson var alla duktiga passningsspelare som höjde sig när laget spelade längst marken istället för över mittfältet.

När man läser kvällstidningar nuförtiden skrivs det om att djurgården saknar vision och långsiktighet jämfört med början av 2000-talet, men jag hävdar att så är inte fallet. Djurgården har alltid saknat vision och långsiktighet. Egna produkter som Richard Henriksson, numera Brommapojkarna och expertkommentator på Canal Plus, fick lämna klubben trots spel i Svenska U21-landslaget medan spelare som Sölve ottesen och kari Arnarson värvades in från Island. Dessa spelare var aldrig en hit och lämnade klubben kort därefeter.Djurgården var bäst på en sak under guldåren nämligen att värva de bästa unga spelarna till klubben. Den viktigaste personen i Djurgårdens dominans av svensk klubbfotboll är numera arbetslös. Bosse Andersson värvade spelare till Djurgården fram till år 2008 då han lämnade efter interna bråk. Anställd är Göran Aral, som verkar misslyckas med det mesta, och hans förslag att själv bli assisterande till Andre Jeglertz är kanske det dummaste jag hört sedan jag börjat följa klubben. Djurgården behöver förändra och det snarast. Nedan följer några råd från mig som förmodligen inte gör saker sämre i klubben.

1. Skrota alla uttalade spelsystem och välj spelsystem utifrån vad som erbjuds i truppen. Mourinho, som kanske är den störste förespråkaren av 4-3-3 spelar numera 4-4-2 då han är en dynamisk tränare med fingertoppkänsla.

2. Ge de egna produkterna chansen. Spelare som Trimi Makolli och Philip Hellqvist brinner för laget på ett helt annat sätt jämfört med halvbra spelare som köpts in från övriga Sverige. Djurgården har investerat många miljoner i sin ungdomsverksamhet och tiden har kommit för att ge talangerna chansen på riktigt.

3. Sparka Göran Aral.

4. Sälj spelare om dom vill lämna för större ligor. Kim Källström var sugen på att flytta efter två SM-guld men DIF gjorde livet svårt för han genom att tacka nej till buden som kom in. En miljon extra hit eller dit är kanske viktigt kortsiktigt men vad betyder detta när spelaren bestämmer sig för att återvända till Allsvenskan? Källström kommer aldrig tillbaka till DIF.

5. Fokusera på passningsspel istället för överdriven konditionsstyrka. Har sett alla Djurgårdens matcher under årets allsvenska och det är chockartat att behöva se vissa spelares brister i passningsspelet. Många av spelarna kan springa i kanske 150 minuter men dom kan inte slå en enkel passning till sin medspelare.

Jag önskar Djurgården det bästa och hoppas dom spelar kvar i allsvenskan då lagets fans inte är värda att gå på  matcher i superettan.

/Imir

I am back

Över 9 månader har gått sedan jag sist lämnade spår på bloggen. Oseriöst kanske men även naturligt då livet har både positiva som negativa överraskningar, som gör att planerade saker inte utförs. Ska inte gå in i detalj på varför jag varit borta då jag har lovat er läsare att enbart hålla mig till de intryck fotbollen ger mig i min vardag. Bästa sättet att komma igång på är att sammanfatta det bästa som hänt sedan den 22 september 2008 inom fotbollen.

Kalmar FF vann allsvenskan 2008 på ett mycket värdigt och imponerande sätt. Viktor Elm visade att man inte behöver varar supertalang från 16 års ålder för att bli bäst i allsvenskan. Han kom, han sågs och han lämnade för proffslivet utomlands genom att dominera allsvenskan på ett imponerande sätt. Viktor fick Kim Källströms bedrifter i Djurgården, under deras glansdagar i början av 2000-talet, att verka futtiga.

Det svenska landslaget upplever sin kanske svåraste tid sedan baksmällan efter VM-bronset 1994. Chansen till en VM-biljett i sydafrika är små och förlusten mot Danmark på Råsunda måste vara en av de värsta svenska kvalförlusterna på alla sätt och vis. Fem raka mästerskap har gjort att vi förväntar oss mästerskap varannat år med Zlatan och Company, men generationsväxlingen har varit svårare än väntat.

Svensk talangutveckling är bättre än någonsin! Hade någon sagt till mig för ett år sedan att ett svenskt fotbollslandslag skulle spela den vackraste fotbollen i ett stort mästerskap hade jag skrattat åt detta!. År 2009 hände dock det omöjliga, Sveriges U21-landslag vann allas hjärtan under U21 EM i Sverige, och var nära att slå ut England i en match som innehöll det mesta man kan förvänta sig från en fotbollsmatch. Att ta igen ett 0-3 underläge i fotboll är svårare än vad folk tror, och hade det inte varit för skador och stolpträffar hade Sverige spelat EM-final mot Tyskland. Jag kommer dock att minnas detta mästerskap som tiden då svensk fotboll sprängde alla myter om att vi inte kan föra matcher mot större nationer, genom en vacker och konstruktiv anfallsfotboll. Tack Lennartsson och tack Söderberg!

2009 var året då Zlatan Ibrahimovic officiellt blev en av världens bästa fotbollsspelare, och under vissa perioder kanske rent utav den bäste. Att se en svensk finnas med i dessa diskussioner är lika överraskande som att se ett svenskt U21-landslag spela ut andra länder med en bländade anfallsfotboll. Grattis Zlatan till ligatiteln och grattis till skytteligasegern i Serie A. Du är för mig den störste svenske fotbollsspelare genom tiderna även om jag kanske trampar på tårna hos personer som anser att gubbarma på 50-talet var större.

FC Barcelona årgång 2008/2009 är det bästa klubblag jag sett under 1990- och 2000-talet. Uppvisningen i CL-finalen var magnifik och ännu mer imponerande när jag häromdagen såg reprisen på Viasat-Fotboll. En ros till Barcelonas ungdomsverksamhet som producerat inte mindre än 6-7 st egna produkter i Barcelonas startuppställning under CL-finalen. Ni är störst, bäst och vackrast.

Sist vill jag även rikta en ond blick till Real Madrid. Ett lag, som tar lån på 2.3 miljarder SEK för att köpa 3 spelare, måste ses som en dolk i hjärtat på fotbollen. Jag gratulerar Manchester United och AC Milan till deras klirr i kassan, men en del av fotbollen dog när transfernivån för spelare gick från en redan sjuk hög nivå till nivåer som kan få U-länder att komma på fötter. Inför lönetak och transfertak inom internationell fotboll innan det är försent.

/Imir

 

Allsvenskans fem största talanger

Årets allsvenska har utmärkt sig med att många unga spelare har tagit för sig ordentligt. Vi har under många år klagat på att återväxten är för dålig inom svensk fotboll, men den allsvenska säsongen 2008 har visat sig vara spännade ur ett talangperspektiv. Nedan presenterar jag, enligt mig, allsvenskans största talangerna födda 1988 eller senare.

5. Guermo Mollins , Malmö FF

En av ljusglimtarna i MFF denna säsong, har varit deras yttermittfältare Guillermo Mollins. Under året har han etablerat sig som ordinarie i MFF samt i det svenska U21-landslaget. Hans främsta egenskaper är snabbheten och tekniken, en kombination som fått upp ögonen för flera proffsklubbar.

4. Sebastian Rajalakso , Djurgårdens IF

Djurgårdens 19-åring startade säsongen med att göra mål i de fem första omgångarna, vilket fick många att häpna med tanke att han spelar yttermittfältare. Sedan den otroliga starten har det gått sämre, och sista tiden har det enbart blivit inhopp. Sebastian är otroligt målfarlig, och besitter en otrolig kondition och vilja. Stort minus dock för Sebastians teknik, vilket är en nackdel om man vill spela i det större ligorna.

3. Denni Avdic , Elfsborgs IF

Elfsborgs bäste anfallare denna säsong, och den spelare som mest påminner om Zlatan i spelstilen i Allsvenskan. Denni är otroligt stark och teknisk, och fungerar som en naturlig targetplayer trots att han egentligen vill spela med bollen längst marken. Denni Avdic kommer hamna i någon utländsk liga snart, och förmodligen även i det svenska A-landslaget inom två år.

2. Robin Söder , IFK Göteborg

Har tagit en ordinarie plats i Blåvitt, och det som 17-åring! Förutom att ha debuterat som målskytt i Allsvenskan och Champions League-kvalet så blev han en av yngsta någonsin att debutera i det svenska u21-landslaget. Robin är otroligt målfarlig, och har en tanke med varje sak han gör på fotbollsplanen. Med lite träning och rutin så kommer Robin bli en av allsvenskans bästa spelare, och förmodligen även utlandspfroffs innan han fyllt 20år.

1. Rasmus Elm , Kalmar FF

Är den ende på denna lista som är en av allsvenskans bästa spelare, och det trots sin unga ålder. Påminner mycket om Sebastian Larsson i spelstilen, och har sin speluppfattning som största vapen. Rasmus har en otrolig högerfot, och hans inkast är väldigt låååånga. Rasmus Elm kommer vara en nyckelspelare i det svenska A-landslaget inom fyra år, och har potentialen att bli en världsspelare. Han visade i matchen mot Fyenord att ingen arena är stor nog för honom, och Kalmar FF kommer bli väldigt rika den dagen de väljer att sälja honom.

/Imir

Tillbaka till verkligheten

Det finns inte något, som är värre än en rejäl baksmälla. För några dagar sedan tog EM slut, och inte mer än två dagar senare så startade allsvenskan. Såg Djurgården mot Elfsborg igår, och det gjorde verkligen ont att se på “vanlig” fotboll igen. Lågt tempo, och många felpassningar, livet är helt enkelt som vanligt.

Under tre veckors tid har vi blivit bortskämda med världsspelare, och världslag. Passningsspel som gjort en lyrisk, och dramor som gjort ens hjärta klenare. Tack för showen, och tack för verklighetsflykten – Jag kommer sakna er fram till VM 2010.

Nu får vi ladda om batterierna, och följa allsvenskan under sommaren. Allsvenskan ser ut att bli en ojämn historia, med ett Kalmar FF som vinner allt och drar ifrån sina konkurrenter på ett sällan skådat sett. Ska bli intressant att se detta Kalmar FF i Uefa-cupen, och om de kan prestera samma fina fotboll, som de gjort i Allsvenskan. Den röda maskinen vinner allt nuförtiden.

För en liten stund sedan så skrev Johan Oremo på för Djurgården, och detta blev det tredje stora nyförvärvet efter att Prince Ikpe Ekong och Patrik Haginge skrivit på i förra veckan. Intressant satsning av Djurgården, men dagsformen gör det omöjligt att kriga om guldet i höst. Kalmar FF, Elfsborg och AIK ser ut att slåss om medaljerna vilket är positivt då alla lagen har potential att lyckas i europa.

Nu ska vi inte vara för nedstämda, eftersom i augusti så drar de stora europiska ligorna igång, och baksmällan blir i och med detta betydligt mindre – Men saknaden av de stora mästerskapen är stor, större än jag kunde ana.

/Imir

Jan Tauer

Tauer

Har precis sett klart matchen mellan Djurgården och GAIS, men kunde inte låta bli att kommentera blårändernas långhårige tyske vänsterback. Räknade hans GROVA “misstag” till 8st, och hade jag varit betygsättare på Aftonbladet hade han fått 0 plus. Skrev i en krönika nyligen att vi har börjat få fram moderna ytterbackar i Sverige, så varför envisas Djurgården med att spela en värdelös tysk back? Bakom Tauer finns Per Johansson, som redan gjort två matcher i Allsvenskan. Per är 18år och har visat upp moget spel, men idag så spelade den långhårige tysken igen. Matchen slutade 0-0 och det var ett riktigt sömnpiller. Djurgården skickade upp långboll efter långboll, som antingen slutade i Dimes famn eller på läktarn. Ska Djurgården konkurrera om de fyra första platserna i årets upplaga av allsvenskan så krävs mycket bättre spel än det som visades upp på Stockholms stadio. Min budskap till tränarna är att börja fundera på om de verkligen ska spela värdelösa utländska importer när det redan finns likvärdiga svenska alternativ i truppen. Skärpning säger jag och tänk på att det inte räcker med en cool frisyr för att få spela i 2000-talets mest framgångsrika allsvenska lag.

 /Imir