Lars Lagerbäck flyttar till Afrika

Fotbollsprofessorn är med i leken igen. Några månader efter den traumatiska förlusten mot danskarna på parken så reser sig Lasse från de döda och marscherar stolt mot VM i Sydafrika. Ibland kan det vara bra att vara tränare istället för spelare, speciellt i landslagssammanhang.

Jag ska inte sticka under stolen med att Lasse hellre hade tränat det svenska landslaget i ett mästerskap men nu får han chansen att visa världen vilken avancerad taktiker han är. Lyckas han blåsa liv i Nigeria och få laget att lyckas med ett klassiskt 4-4-2 så borde han formellt bli utnämnd till professor inom fotbollstaktik. Många europiska tränare har genom åre försökt göra det Lasse ska göra på fem månader.

Vi har under årens lopp sett flera afrikanska landslag charma oss med en offensiv fotboll men det har aldrig räckt till mer än en kvartsfinal då lagen rent taktiskt hållit korpnivå. Lyckas Lagerbäck få Nigeria att spela som Sverige gjorde under det gångna decenniet så är det inte omöjligt att Nigeria går långt i sommar.

Jag ska inte sitta här och såga afrikanska landslag och deras sätt att spela men vi kan nog alla komma överens om att de knappast är ledande inom den taktiska delen av sporten. Min magkänsla säger att Lasses projekt kommer misslyckas totalt. Det är en grej att införa en viss taktik men att få laget att till sig det är en helt annan sak. Jag har svårt att se Lagerbäck stå och predika kring lagspel och solidaritet för spelare som förmodligen inte kommer ta till sig det. Lagerbäck är inte direkt känd för sina sociala egenskaper utan snarare för sin otroliga förmåga att ta ut så mycket av ett givet material då laget består av spelare med en viss kulturell bakgrund.

Hur det än kommer att gå i sommar så har jag fått ytterligare ett skäl att följa mästerskapet. Jag önskar Lasse lycka till och hoppas han gör bra ifrån sig.

/Imir

Kval till EM 2012

Glädjen visste inga gränser efter EM-kvallottningen i söndags. Sverige hamnade i en grupp som fick varenda skribent på Aftonbladet och Expressen att redan nu börja boka biljetter till Ukraina och Polen.

Jag går emot strömmen och säger att detta sätt att resonera kan få oss att missa EM 2012. Under Lagerbäcks period som tränare så utnyttjades potentialen till max i det svenska landslaget genom ett tryggt 4-4-2 där vi utnyttjade motståndarnas svagheter istället för våra egna styrkor. Cynisk fotboll enligt många men otroligt framgångsrikt.

Ut med Lagerbäck och in med Hamrén.  4-4-2 har blivit 4-2-3-1 där fokus ligger på kortpassningsfotboll och dominans av spelet. Vi kommer inte utnyttja motståndarnas svagheter på samma sätt som tidigare utan istället ta vara på våra styrkor. Då ställer jag mig frågan. Vilka styrkor ska vi utnyttja?

4-2-3-1 kräver yttrar som kan hota och där ligger vår största svaghet för tillfället. Vi går till krig med väl dokumenterade brister på ytterbacks- och ytteranfallspositionerna. Våra styrkor ligger centralt i planen och där tenderar det att bli väldigt trångt mot sämre motstånd. Bajrami, Molins, Lustig och Safari i all ära men för några år sedan spelade Ljungberg, Wilhelmsson, Edman och Östlund på samma positioner och då gick det undan på kanterna . Med högerbacken som undantag så är vi sämre på de andra positionerna idag.
Zlatan Ibrahimovic är vår största styrka och där råder ett stort frågetecken då chansen är stor att han inte ens kommer spela med landslaget något mer.

Lottningen hade kunnat bli svårare och jag skulle dumförklara mig själv om jag skrev att lottningen gick åt pipan.  Tvärtom så gick det mesta våran väg när lapparna redovisades. Jag anser att det finns för många frågetecken i det svenska landslaget just nu för att jag ska kunna drömma om EM 2012.

/Imir

Analys av topplistorna

Under de senaste två veckorna har jag skrivit nio artiklar om Sveriges bästa spelare på alla positioner i ett 4-4-2 spelsystem och i denna artikel kommer jag analysera listorna jag tog fram. Nedan så kan ni återigen läsa artiklarna i sin helhet innan ni fortsätter med att läsa analysen längre ner i denna artikel.

Analysen

Det första jag reagerade över, efter ha slutfört arbetet med att ranka spelarna, är bristen av högsklassiga alternativ på den defensiva mittfältspositionen och vänstermittfältspositionen. Anders Svensson och Emir Bajrami är rankade etta på respektive position och även om de är bra spelare så får vi inte glömma att båda spelar i Allsvenskan, som är en av europas sämre ligor. Att ha allsvenska spelare på nyckelpositioner är inte något att skryta med speciellt när vi nästan kräver att landslaget SKA ta sig till ett VM-slutspel. Hade jag fått välja en position som vi kunde förstärka så är det den defensiva mittfältspositionen och med en spelartyp som Senna(Spanien) eller Xabi Alonso(Spanien) så hade landslaget fått en extra dimension i spelet.

Den enda positionen som håller världsklass är anfallspositionen där vi har 5-6 riktigt bra alternativ. Givetvis så ger Zlatans närvaro högsta betyg till anfallsbesättningen men även utan Zlatan så hade anfallssidan varit våran starkaste position tillsammans med mittbacksbesättningen.

Så vilka betyg får de olika lagdelarna sett ur hur väl vi står oss mot de absolut bästa nationerna i världen.

  • Målvakter – 2/5
  • Vänsterbackar – 3/5
  • Högerbackar – 2/5
  • Mittbackar – 4/5
  • Defensiva mittfältare – 2/5
  • Offensiva mittfältare – 3/5
  • Vänster mittfältare – 2/5
  • Höger mittfältare – 3/5
  • Anfallare – 5/5

Betygsättningen ger ett genomsnitt på 2.9 men vi ska inte glömma att fotboll är en lagsport och Sveriges styrka ligger inte i hur bra spelarna är individuellt utan hur bra de spelar tillsammans. Brasilien, England, Portugal etc hade fått ett mycket högre genomsnitt men det betyder inte att de hade krossat Sverige i en viktig tävlingsmatch. Sverige behöver förstärkning på vissa positioner men truppen är tillräckligt stark för att ta sig till VM 2010 i Sydafrika.

/Imir

Sveriges bästa defensiva mittfältare

Anders Svensson

Den svenska 4-4-2 modellen har alltid haft en defensiv mittfältare som städat undan bakom de mer offensiva mittfältarna. Under de senaste åren har Tobias Linderoth varit ordinarie men skador har gjort att andra har fått rycka in. Så vem är Sveriges just nu bästa defensiva mittfältare? Svaret presenteras nedan.

Sveriges 5 bästa defensiva mittfältare

1. Anders Svensson, 33 år, Elfsborg

Kommentar: Anders har under hela sina karriär varit en väldigt anfallsglad offensiv mittfältare. När Anders flyttade hem till Borås hände något som jag personligen aldrig trodde skulle ske – Anders blev vältränad. Anders är numera en defensiv mittfältare och Sveriges absolut bäste. Han är förmodligen den ende riktige tvåvägsspelare landslaget har att tillgå och han är otroligt bra i den nya rollen. Anders är en av landslaget viktigaste spelare och det är extra kul att den defensiva mittfältsrollen innehas av någon som kan slå en pass framåt i banan.

2. Tobias Linderoth, 30 år, Galatasaray

Kommentar: Är den som besitter bäst defensiva kvalitèr av spelarna på denna lista. Har brister i offensiven vilket placerar honom först på andra plats men en skadefri Linderoth är given i Lagerbäcks lag.

3. Henrik Rydström, 33 år , Kalmar FF

Kommentar: Kalmars hjärta och själ. Han är inte bara väldigt bra på att prata utan han är en otroligt spelskicklig defensiv mittfältare som oftast står rätt placerad. Den dagen Rydström slutar kommer Kalmar FF få problem och det är synd att Henrik aldrig fick chansen i det svenska landslaget. Henrik är en framtida expertkommentator och även en potentiell stortränare. Han besitter de personliga egenskapar som kan göra honom till Sveriges egen Mourinho.

4. Samuel Holmén, 25 år, Bröndby IF

Kommentar: Har spelat vänstermittfältare i landslaget under de senaste landskamperna men är egentligen en central mittfältare.  Funderade länge på vilken position jag skulle ranka Samuel på och kom fram till att den defensiva mittältsrollen är hans bästa position. Samuel är spelskicklig och hård trots att han inte ser så stark ut. Han gör otroligt bra djupledslöpningar vilket är den största anledningen till att han får spela vänstermittfältare i landslaget. Samuels  positionsspel och passningar gör honom till en potientiell arvtagare till Anders Svensson och Tobias Linderoth på den defensiva mittfältsplatsen.

5. Gustav Svensson, 22 år , IFK Göteborg

Kommentar: Var väldigt bra i U21-EM och påminner väldigt mycket om Torsten Frings i sin spelstil. Har med åren blivit en bättre passningsspelare och har ett väldigt tungt skott. Har chans att bli en mer avancerad Tobias Linderoth vilket bådar gott för det framtida svenska landslaget. Kommer bli utlandsproffs inom 12 månader.

Bubblare: Daniel Andersson, Rasmus Lindgren,Pontus Farnerud

Inte ens nära: Andreas Landgren (Var värdelös i U21 under dom 45 minuterna han fick spela mot England)

/Imir

Lagerbäck gillar 4-3-3

larslagerback

Även de äldre kan ändra på sig. Men det är inte vilken människa som helst som chockat den svenska fotbollspubliken under dagen.

En väldigt intressant historia rullades upp under eftermiddagen.  Lars Lagerbäck tog ut sin drömvelva för UEFA. Det konstiga var inte att han petade Zlatan från startelvan utan att han valde att formera laget efter 4-3-3. För er som inte redan vet så tillhör Lagerbäck 4-4-2 följet bland fotbollsprofessorerna. Likt sin mentor, Sven Göran-Eriksson, så har han alltid lutat sig tillbaka till 4-4-2 med en diamant som mittfältsformation.

Varför väljer Lagerbäck då att på nästan ett medvetet sätt erkänna detta för en hel fotbollsvärld? Ju mer jag tänker på detta desto mer inser jag att Lagerbäck med detta visat oss kritiker att han vet vad han sysslar med. Lagerbäck kör med 4-4-2 med det svenska landslaget med skälet att vi inte kan vinna med 4-3-3. Sverige har inte de spelare som krävs för detta spelsystem och ingen är mer medveten om detta än Lagerbäck själv. Han inser vidare att 4-3-3 är idealt för ett storlag, likt formationen passar som handen i handsken för FC Barcelona.

4-3-3 kräver spetskompetens på specifika positioner då taktiken bygger mycket på hög press och kortpassningsspel med spelare som hela tiden sätter sig i triangulära positioner. Sverige saknar en defensiv mittfältare för denna formation och kanske ännu mer kritiskt två ytteranfallare som kan utmana världens bästa ytterbackar på ett effektivt sätt.

Lagerbäck är en klokare man än vad många i Sverige tror. Jag får själv erkänna att jag vid flera tillfällen ställt mig kritisk till hans fotbollsfilosofi men i slutändan gör han det bästa av det material han har att tillgå – vilket är precis vad en fotbollstränare ska göra.

/Imir

4-6-0 framtidens formation

Untitled

De flesta känner igen de klassiska formationerna 4-4-2, 4-3-3 och 4-2-3-1. Men hur kommer framtidens fotboll spelas? När bryts den nuvarande trenden med de klassiska backarna, mittfältara och anfallarna? Det finns många frågor och inga direkta svar.

Kan ni tänka er fotboll utan anfallare? Detta känns otänkbart men saken är den att Carlos Alberto Parreira, som ledde Brasilien till VM guld 1994, tror att denna formation kommer vara framtidens 4-4-2. Parreira pratade om detta för sex år sedan på en tränarkonferens i Rio de Janeiro och slog hela publiken med häpnad. Efter denna konferens så har enbart två lag tagit efter taktiken, Roma under Spalletis ledning 2005/2006 och Manchester United under den historiska dubbeln säsongen 2007/2008.

Taktiken bygger på 4-2-3-1 fast man tar bort anfallaren och spelar en klassisk 10:a i den positionen fast med lägre utgångsposition. Formationen blir på så sätt 4-2-4-0. Styrkan med taktiken är att de fyra offensiva mittältarna får utgångspositioner, som motståndarlaget inte kan försvara utan att hamna ur position. Det var denna detalj som gjorde det möjligt för Christiano Ronaldo att göra 42 mål som mittfältare under säsongen 2007/2008. Wayne Ronney spelade som 10:a i denna formation medan Ronaldo, Giggs och Tevez hade de andra offensiva mittfältsrollerna. Denna taktik kräver stor individuell skicklighet från de fyra offensiva mittfältarna. Roma spelade på liknande sätt under säsongen 2005/2006 men med lite sämre resultat. Roma spelade på detta sätt på grund utav brist på anfallare vilket ledde till att Totti fick spela 10:a på samma sätt som Wayne Rooney gjorde för Manchester United säsongen 2007/2008.

En ideal spelare för detta spelsystem är Lionel Messi och helst så ska han backas upp av spelare som Ronaldo, Kaka, Tevez och Agüero. Det tråkiga är att det inte finns så många spelare med dessa kvalitéer vilket gör taktiken väldigt svår att praktisera. Jag tror att taktiken kommer bli mer och mer vanlig då dagens ungdomar drillas i att vara tvåvägsspelare och med detta kunna spela över mycket stora ytor.

Framtiden är här men vilka blir det tredje laget att försöka med 4-6-0?

/Imir