Ronaldinho är tillbaka

Ronaldinho börjar närma sig den formen som gjorde honom till världens bäste fotbollsspelare säsongen 2006. Vägen tillbaka har inte varit den lättaste och vi har varit många som skrivit av honom som världsstjärna.

Brassens nedgång började i samband med att Barcelona vann Champions League och den spanska ligan under 2006. Efter ha dominerat totalt i alla matcher han ställde upp i under 2006 så var kraven skyhöga inför 2007. De första tecknen på att brassen hade börjat tappa i form var avsaknaden av det patenterade Ronaldinho- leendet, som de flesta utav oss ser framför oss när vi tänker på brassen. Det ryktades om att spelaren var deprimerad vilket ledde till viktökning som i sin tur gjorde det omöjligt att prestera på den nivå vi alla var vana vid att se.

Ronaldinho har alltid varit känd som en spelare som gärna tar en runda på nattklubbar och gärna tillsammans med damer vid sin sida. Detta beteende hindrade inte honom från att bli bäst i världen men hans festande fick en mer destruktiv form när depressionen började smyga sig fram. Efter ett misslyckat 2007 där både brassen och FC Barcelona gick dåligt så genomfördes den skilsmässa som det länge hade ryktats om. Ny klubbaddress blev AC Milan och förväntningarna var återigen skyhöga. Brassen log vid introduktionen men det skulle visa sig vara påklistrat utav PR-skäl. En ny fiasko säsong bekräftade bara det vi många redan visste – Ronaldhino var slut som fotbollsspelare.

I tisdags så spelade AC Milan åttondelsfinal mot Manchester United på San Siro. Jag behövde bara tre minuter för att inse att Ronaldhino är tillbaka! Han började med att sätta 1-0 efter inlägg från David Beckham och fortsatte med att gång på gång dribbla sig förbi Uniteds backar. Kreativiteten som han visade har ingen motsvarighet inom fotbollen och det var en ren fröjd att se brassen leka fotboll igen.

Det jag däremot hade saknat mest var inte de delikata passningarna utan något som jag reagerade på när kameran zoomade in brassen under en sekvens i matchen – Ronaldhino log igen och förhoppningsvis så behåller han denna form, som i en perfekt värld ger honom en plats i den brasilianska VM-truppen.

/Imir

Kval till EM 2012

Glädjen visste inga gränser efter EM-kvallottningen i söndags. Sverige hamnade i en grupp som fick varenda skribent på Aftonbladet och Expressen att redan nu börja boka biljetter till Ukraina och Polen.

Jag går emot strömmen och säger att detta sätt att resonera kan få oss att missa EM 2012. Under Lagerbäcks period som tränare så utnyttjades potentialen till max i det svenska landslaget genom ett tryggt 4-4-2 där vi utnyttjade motståndarnas svagheter istället för våra egna styrkor. Cynisk fotboll enligt många men otroligt framgångsrikt.

Ut med Lagerbäck och in med Hamrén.  4-4-2 har blivit 4-2-3-1 där fokus ligger på kortpassningsfotboll och dominans av spelet. Vi kommer inte utnyttja motståndarnas svagheter på samma sätt som tidigare utan istället ta vara på våra styrkor. Då ställer jag mig frågan. Vilka styrkor ska vi utnyttja?

4-2-3-1 kräver yttrar som kan hota och där ligger vår största svaghet för tillfället. Vi går till krig med väl dokumenterade brister på ytterbacks- och ytteranfallspositionerna. Våra styrkor ligger centralt i planen och där tenderar det att bli väldigt trångt mot sämre motstånd. Bajrami, Molins, Lustig och Safari i all ära men för några år sedan spelade Ljungberg, Wilhelmsson, Edman och Östlund på samma positioner och då gick det undan på kanterna . Med högerbacken som undantag så är vi sämre på de andra positionerna idag.
Zlatan Ibrahimovic är vår största styrka och där råder ett stort frågetecken då chansen är stor att han inte ens kommer spela med landslaget något mer.

Lottningen hade kunnat bli svårare och jag skulle dumförklara mig själv om jag skrev att lottningen gick åt pipan.  Tvärtom så gick det mesta våran väg när lapparna redovisades. Jag anser att det finns för många frågetecken i det svenska landslaget just nu för att jag ska kunna drömma om EM 2012.

/Imir