En fulsatt arena på italiensk mark väntade det svenska fotbollslandslaget. Precis som jag nämnde i artikeln igår så startade Sverige med en 4-2-3-1 uppställning, som fick många av oss att med stor spänning vänta på att matchen skulle blåsas igång.
Matchen, som slutade med en 1-0 seger för Italien, var ingen höjdare om man nu inte gillar att se italienare visa HUR man ska spela 4-2-3-1. Italiens reserver var oväntat bra och spelade stundtals ut de svenska landslaget, som såg väldigt osäkra ut rörande organisationen. Det finns otroligt mycket att jobba med för Erik Hamrén men som tur är så är det nästan ett HELT år tills kvalet till EM 2012 sätter igång.
Bäst i Sverige var de spelare, som många velat se pensionera sig. Anders Svensson var bäste svensk tätt följt av Olof Mellberg, Daniel Majstorovic och Andreas Isaksson. Rasmus Elm, Tobias Hysén och Sebastian Larsson gjorde sitt jobb medan spelare som Dorsin, Lustig, Elmander, Viktor Elm och Safari var helt vilsna på planen.
Efter ha sett matchen igår och de tendenser till lösningar som Erik Hamrén vill använda sig utan genom ett 4-2-3-1 så ser jag följande spelare fylla platserna i formationen
Isaksson
S.Larsson – Mellberg – Majstorovic – Safari
A.Svensson-Källström
Ljungberg- R.Elm- Bajrami
Ibrahimovic
Den spelare som förmodligen höjer ögonbrynen hos er läsare är att jag är beredd att ta tillbaka Fredrik Ljungberg i landslaget igen. Freddie är 32 år gammal, vilket många tydligen stör sig på, men han besitter precis den kompetens det svenska landslaget behöver på yttermittfältspositionerna i ett 4-2-3-1. När lag som Arsenal och Chelsea är intresserade av Fredriks tjänster så borde även det svenska landslaget vara det. Fredrik har haft en kanonsäsong i MLS och valdes in i Allstarmatchen för ett tag sedan.
Avslutningsvis så får jag lov att erkänna att jag var för hård mot Fredrik efter EM 2008 och att han kan komma tillbaka i landslaget. Han är värd att få avsluta på ett snyggt sätt, som alla andra svenska legender i historien.
/Imir
