
Det finns 16 lag i allsvenskan men hur de betraktas av den stora massan är helt skilda. Det finns klassiska lag från storstäder som tex. Malmö FF, AIK, Djurgården och IFK Göteborg sedan har vi lagen som går obemärkt förbi som Halmstad, Gefle, Örebro och Trelleborg. De sistnämnda gruppen av lag går in varje säsong med noll press och kan i lugn och ro plocka poäng lite här och lite där. Blir det bottenstrid så är det ingen som egentligen bryr sig mer än de lokala fansen och livet fortsätter för alla oss andra. När de fyra stora är med i en toppstrid eller ännu värre en bottenstrid så fylls kvällstidningar och spelarnas lägenhetsdörrar med texter som “Skandal”, “Skam”, “Svikare” och “Överbetalda”.
Storlagen lever under konstant press och samtidigt som de får stort massmedialt utrymme så lever de med en press som i de flesta fall är den största orsaken till att de inte kan vända underläget till något bra. Örebro som ikväll slog DIF, kunde gå in i kvällens match och invänta ett krislags försök till ett fyllelikt knockout slag genom att möta den med en väldigt smidig och enkel sidoförflyttning och kort därefter slå två raka enkla slag rakt i ansiktet.
Örebro kommer klara sig kvar och håller faktiskt på att bygga något väldigt intressant. Det “tråkiga” är att även om de lyckas så kommer deras prestationer aldrig få respekten den förtjänar – utan fokus kommer att ligga på storlagen i de fall de lyckas men kanske som mest när de misslyckas.
/Imir
