När försäsongen kommer igång i länder som Italien, Spanien och England så är det 2-4veckors intensiv träning för att komma igång efter en tids sommarsemester. Under denna korta period spelas även träningsmatcher. Spelarna är i toppform och allt är frid och fröjd (undantaget vissa icke namngivna brassar). I Sverige däremot så har vi en säsong som vanligtvis börjar i april och slutar i november. Problemet med detta upplägg är att det blir några månader över på säsongen, eller rättare sagt hela 6månader!

I Sverige löper vi och styrketränar så det står härliga till, och allt detta under en period på 3-4månader. Vi vill förbereda oss på bästa sätt inför den kommande säsongen! Med detta i bakhuvudet så borde svenska lag ha den bästa konditionen samt även de starkaste spelarna, men sanningen är långt ifrån detta. När Europa-cupspelet kommer igång på sensommaren så springer lik-förbannat de europeiska klubbarna sönder oss och spelarna går på knä i slutet av matchen.

Så varför gör vi detta mot oss själva? Vissa av de svenska tränarna verkar följa denna linje mest pga. ”så här har vi alltid tränat” eller ”vi lämnar inget åt slumpen”. Tycker enligt personlig mening att något måste ske på denna front då vi med backspegeln kan se att detta inte hjälpt oss ett dyft i de europeiska cuperna. Vissa kanske menar att vi faller på sämre teknik etc. men då borde träningen kretsa kring att förbättra just detta! Ett steg i rätt riktning hade varit att flytta säsongen, så att den spelas som i Danmark. Nästa steg hade varit en grundkurs i teknik, tillsammans med Hasse Blomqvist, istället för den 3-4 månader långa terränglöpningen.

/Imir